I Sverige bygger reglerna om arvsrätt i allmänhet på principer om jämlikhet mellan arvingar

I Sverige bygger reglerna om arvsrätt i allmänhet på principer om jämlikhet mellan arvingar. Här är några viktiga punkter angående arvsrätt i Sverige:

Rättslig arv:

I avsaknad av testamente bestämmer lagen hur kvarlåtenskapen fördelas mellan arvingarna.

Maken eller registrerad partner samt barn räknas vanligtvis som arvingar.

Makas arvsrätt:

Den efterlevande maken har rätt till en del av dödsboet, så kallad make-andel.

Makaandelens storlek beror på om den avlidne hade barn eller andra närstående.

För mer information om dödsbouppteckning

Barns arvsrätt:

Barn har rätt att ärva sina föräldrar.

Om det finns en efterlevande make får barnen dela arvet med maken.

Fördelning av dödsboet:

Dödsboet fördelas typiskt på efterlevande make och barn, varvid maken får en viss andel och kvarvarande dödsbo delas mellan barnen.

Gratis portion och testamente:

En person kan förfoga över en del av sin egendom, känd som den “fria delen”, genom ett testamente.

Den kostnadsfria delen tillåter individer att fördela sina tillgångar enligt deras önskemål, förutsatt att makarnas och barnens lagstadgade andelar respekteras.

Inget tvångsarv:

Sverige har inte påtvingade arvsregler i samma utsträckning som vissa andra länder. Det innebär att individer generellt sett har större flexibilitet att fördela sina tillgångar genom testamente.

Det är viktigt att rådgöra med en jurist eller direkt hänvisa till de senaste rättskällorna för den mest korrekta och aktuella informationen om arvslagar i Sverige. Dessutom kan lagändringar ha skett sedan min senaste uppdatering i januari 2022.